Fjorton tips i RIGA

Med sin välbevarade medeltida stadskärna och imponerande jugendarkitektur anses RIGA av många vara Baltikums vackraste stad. Jag reste hit två dagar i maj och möttes inte bara av historisk charm, utan också av tydliga minnen från Sovjet. Dessutom besökte jag en av Europas största marknader.

Jag hade varit i Riga en gång tidigare, men då bara haft några timmar i land innan färjan skulle gå tillbaka mot Stockholm igen. Den här gången tog jag morgonflyget hit en torsdag och kvällsflyget hem på fredagen. Det var i slutet av maj, och Riga fick möjlighet att visa sig från sin bästa sida.

Jag landade redan klockan 10 lettisk tid, trots att jag fått vrida fram klockan en timme. Buss 22 går hela vägen från flygplatsen in till stan, så det fanns ingen anledning att ta taxi. Jag köpte min biljett i automaten vid busshållplatsen och fick betala 1,50 Euro för en biljett som var giltig i 90 minuter. Det går även att betala direkt till chauffören, men då blir det något dyrare. Hela resan hemifrån och hit kändes supersmidig.

Det var 16 grader och mestadels mulet min första dag, men dagen efter skulle det spricka upp och bli finare väder. På kvällen skulle jag få sällskap av Lotta, hennes mamma och hennes gudmor, men först hade jag en dag av sightseeing på egen hand. Bussen passerade bruna, något slitna betonghus. Staden kändes grön, med stora träd, och när vi närmade oss centrum blev husen i tegel och trä allt fler.

MONUMENT FRÅN SOVJETTIDEN

Jag gick av i gamla stan – så snart bussen passerat Daugava, floden som rinner genom Riga och senare ut i Östersjön. Här ligger Lettiska skyttesoldaternas torg med Lettiska skyttesoldaternas monument, och den första sevärdhet jag såg förmedlade tydligt att Riga och Lettland en gång varit en del av Sovjetunionen.

Monumentet, som är i massiv röd granit, restes 1971 till minne av de lettiska soldater som deltog i striderna under första världskriget och senare i den ryska revolutionen. De pålitliga lettiska röda skyttarna fungerade även som Lenins livvakter. Monumentet är ungefär tretton meter högt, och tre grovhuggna soldater blickar ut över torget och floden samtidigt som de symboliserar styrka, enighet och offervilja. Lettiska skyttesoldaternas monument är omdiskuterat, men har fått stå kvar på sin plats med argumentet att det bör fungera som ett historiskt minnesmärke snarare än propaganda.

SVARTHUVUDBRÖDERNAS HUS

Riga grundades redan 1201 och utvecklades snabbt till en betydelsefull handelsstad inom Hansan. Precis i närheten av Lettiska skyttesoldaternas torg ligger Rådhustorget, som funnits ända sedan 1200-talet och länge var den centrala platsen för handel och stadsliv.

Det mest framträdande landmärket på Rådhustorget är det praktfulla Svarthuvudbrödernas hus. Huset byggdes ursprungligen 1334 som mötesplats för ett brödraskap av ogifta köpmän, de så kallade Svarthuvudbröderna. Tyvärr förstördes byggnaden under andra världskriget, men den återuppbyggdes igen på 1990-talet. Den rikt utsmyckade fasaden är en skarp kontrast till det sovjetiska monumentet bara ett stenkast bort.

SANKT PETERSKYRKAN

Sankt Peterskyrkan byggdes i samband med Rigas grundande. Den finns i register så tidigt som år 1209, men har därefter haft en lång historia av ombyggnationer och restaureringar. Den skadades bland annat svårt under andra världskriget och fick återuppbyggas igen under sovjettiden. Idag uppvisar den en blandning av medeltida gotisk arkitektur, senare tillägg i barockstil och en modernare interiör i tegel.

Sankt Peterskyrkan är särskilt känd för sitt höga torn, med en fantastisk utsikt över gamla stan. När jag kom upp kände jag direkt igen mig från förra gången jag var här, och jag tog ungefär likadana bilder nu som då. Utsikten är fri, helt utan galler, och för mig är Sankt Peterskyrkan Rigas bästa sevärdhet. Högst upp på tornet sitter en kyrktupp som kommit att bli en symbol för hela staden.

RIGAS CENTRALMARKNAD

Centralmarknaden i Riga är en av Europas mest kända och största marknader. Den byggdes mellan 1924 och 1930 när Riga behövde en större och modernare handelsplats. Senare, under den sovjetiska ockupationen, hyllade sovjetisk press marknaden som den bästa i hela Sovjetunionen. Arkitekturen blandar funktionalitet med nyklassicism och art déco och marknaden är strategiskt placerad intill floden.

Rigas centralmarknad ligger i fem gamla tyska zeppelinarhangarer, som flyttats hit och byggts om till marknadshallar. Varje hangar har sitt tema och jag gick in i dem alla – fiskhallen, kötthallen, mejeri- och osthallen, grönsakshallen och delikatesshallen. Tillsammans finns här över tretusen stånd och marknaden har mellan fyrtio- och femtiotusen besökare varje dag. Sedan 1998 ingår området i UNESCOs världsarv tillsammans med hela Rigas gamla stad.

Marknadsplatsen ger en autentisk bild av lettisk vardag och matkultur, och stämningen här skiljer sig en aning från centrum. Det är lite barskare, och lite kärvare. I alla fall på ytan. Precis som på många stora marknader bör man också vara uppmärksam på ficktjuvar och jag valde att lägga mobilen längst in i ryggsäcken för att kunna fokusera på kameran. Jag köpte relativt dyra hallon av en dam och var nästan på väg härifrån när jag upptäckte blomstermarknaden, som ligger utomhus och blev den sektion jag uppskattade mest.

LETTLANDS VETENSKAPSAKADEMI

Det började bli kvavt och jag tog av mig till kortärmat på vägen mot Lettlands vetenskapsakademi. Det var egentligen inte själva akademien jag var intresserad av, utan byggnaden den ligger i – det mest prominenta exemplaret sovjetisk arkitektur i Riga. Stalins födelsedagstårta, som den också kallas, uppfördes mellan åren 1951 och 1961.

Några år tidigare, 1947, hade Josef Stalin beslutat att en serie monumentala skyskrapor skulle byggas i Moskva – de så kallade Sju systrarna. De var tänkta att konkurrera med skyskraporna i väst och visa Sovjetunionens makt efter andra världskriget. Snart spreds stilen till andra städer i östblocket, och mindre skrapor byggdes i Warszawa, Prag, Bukarest, Kiev och Riga. På den lettiska vetenskapsakademien är hammaren och skäran inmurade i fasaden på flera ställen, men den röda femuddiga stjärnan som tidigare tronade på toppen togs bort efter självständigheten 1991.

Jag betalade entré i receptionen, som inte såg ut att ha förändrats sedan 1960-talet. Den lettiska vetenskapsakademien är 108 meter hög och har en utsiktsplattform 65 meter upp, på sjuttonde våningen. Det går att åka hiss upp till femtonde våningen och sedan ta trapporna de återstående två. Väl ute på terrassen belönades jag med en fin utsikt över centrala Riga, floden Daugava och centralmarknadens zeppelinarhangarer.

FRIHETSMONUMENTET

På vägen tillbaka mot stan promenerade jag genom de välskötta parkerna intill Stadskanalen som omger hela den historiska stadskärnan. Jag vilade benen en stund på en bänk vid Nationaloperan, där fåglarna sjöng och det doftade av försommarens alla blommor. Därefter fortsatte jag norrut längs kanalen, med siktet inställt på Frihetsmonumentet.

Frihetsmonumentet invigdes 1935 som en symbol för Lettlands självständighet och kröns av kvinnogestalten Milda, som håller tre stjärnor – en symbol för landets historiska regioner. Under tiden i Sovjetunionen hotades monumentet av rivning eftersom det sågs som nationalistiskt, men bevarades och omtolkades i stället till att representera kampen mot fascismen. Trots detta blev det en viktig plats för tyst motstånd, där människor i hemlighet samlades och hedrade Lettlands frihet. Under slutet av 1980-talet, i samband med den sjungande revolutionen, utvecklades det till en central samlingspunkt för självständighetsrörelsen och står idag åter som en stark symbol för nationell identitet och frihet.

Efter Sovjetunionens fall återinfördes också vaktposteringen, och varje timme byts de två vakter som vaktar monumentet ut i en liten ceremoni. När jag var här låg det också blommor vid monumentets fot, något som var förbjudet under den sovjetiska ockupationen.

JUGENDARKITEKTUR

Jugendarkitekturen i Riga räknas som en av de mest imponerande i hela världen. Stilen, som växte fram kring sekelskiftet, uppstod under en period av snabb ekonomisk tillväxt och urbanisering, då staden byggdes ut med nya hyreshus och stadsdelar. Jugendstilen kännetecknas av kurviga linjer och organiska former inspirerade av naturen.

Jag promenerade längs Alberta iela och Elizabetes iela, där en del av Rigas bästa jugend finns. Det var som att resa tillbaka i tiden till en era av kreativitet, stil och lekfullhet. Jag såg påfåglar och kvinnoansikten, växter och mytologiska figurer. Varje byggnad var unik – vissa extremt utsmyckade, andra mer strama och geometriska. När jag gick här lade jag också märke till att ovanligt många människor bar blommor i händerna, särskilt liljekonvaljer, och det gjorde mig glad.

KGB-MUSEET (HÖRNHUSET)

Nästa dag var det dags för nya äventyr, nu med sällskap. Vi började med KGB-museet, officiellt känt som Hörnhuset eftersom det ligger i ett gatuhörn. Byggnaden uppfördes 1912 som ett vanligt hus med lägenheter och butiker, men 1940, när Sovjetunionen ockuperade Lettland, gjordes den om till KGBs högkvarter. Här fängslades, förhördes och torterades människor som ansågs vara motståndare till regimen. Hörnhuset blev en symbol för förtryck och många som gick in genom dörren kom aldrig tillbaka.

Idag är byggnaden en del av Lettlands ockupationsmuseum och öppet för besökare. De guidade turerna har begränsat antal platser och blir fullbokade snabbt. Tyvärr fanns det inga platser för oss, så vi nöjde oss med att gå runt bland informationsskyltarna själva och fick inte se fängelsecellerna, förhörsrummen eller innergården. Mitt tips är därför att boka guidad tur hit i god tid.

KARTBUTIKEN JANA SETA

Under kalla kriget producerade Sovjetunionen detaljerade militära kartor över hela världen. När landet kollapsade fick kartfabrikerna order om att förstöra allt, men några officerare lyckades i stället sälja delar av materialet vidare. Det är så kartorna till slut hamnade här, i kartbutiken Jana Seta som öppnade 1994 på Elizabetes iela 85a. Idag blandas detta unika, historiska arv med moderna kartor och reseguider och butiken har hyllor från golv till tak.

Vi pratade med en äldre man bakom disken som förklarade att de totalt hade fått motsvarande tretton järnvägsvagnar fulla av kartor och att det tagit tid att kategorisera dem och göra ett digitalt register. Kartorna, som är producerade mellan 1949 och 1991, går att köpa för 15 Euro styck och om originalen är slut kan butiken göra reprints. Vi hittade min hemstad Kalmar i original och fick då även med hela Öland. Bästa souveniren från Riga!

KRUTTORNET

Under 1300-talet byggdes en stadsmur med flera torn runt Riga. Kruttornet var ett av dem, och precis som namnet antyder användes det för att lagra krut och ammunition. Tornet skadades i strider, bland annat när svenskarna intog Riga 1621, och byggdes om senare på 1600-talet.

Sedan 1919 huserar Lettlands krigsmuseum i Kruttornet, där man kan lära sig om landets militära historia. Vi beundrade dock bara det runda, robust charmiga tornet utifrån innan vi åt lunch på uteserveringen till cornerbar.lv precis i närheten.

DOMPLATSEN

Domplatsen är det största torget i gamla stan. Här, mitt i Rigas hjärta, möts sju gator och torget ligger precis framför Domkyrkan. Torget fick sin nuvarande form under 1800-talet, när äldre byggnader runt kyrkan revs för att skapa en öppen plats. Domkyrkan är den största medeltida kyrkan i Baltikum och ett besök hit är nästan ett måste för den som reser till Riga.

Idag är Domplatsen omgiven av pubar, restauranger och uteserveringar, men vi var förvånade över hur svårt det var att hitta ett trevligt kafé. Kafékulturen i Lettland är helt enkelt inte lika utbredd som hemma, och de små, mysiga, konstnärliga kaféer som finns ligger ofta utanför turiststråken. Vi köpte till sist glass i en liten matbutik och tog med oss till Costa Coffee som hade kaffe.

KATTHUSET

På Meistaru iela 10 ligger Katthuset, som stod klart 1909 i en blandning av medeltidsinspirerad stil och jugend. De två tornen är prydda med svarta katter i metall som skjuter rygg. Det sägs att husets ägare, en rik köpman, blev nekad medlemsskap i Stora Gillen, en handelsorganisation mittemot. Som hämnd lät han sätta upp katterna med rumporna riktade mot gilleshuset, men efter en rättsprocess tvingades han vrida katterna åt ett “snällare” håll.

SVENSKPORTEN

Det finns mycket att se i gamla stan och vi hade perfekt promenadväder. Härnäst tog vi oss till Svenskporten, en stadsport som byggdes 1698 som en del av stadsmuren. Detta är den enda bevarade porten av de ursprungliga åtta, och den fungerade som en passage mellan innerstan och militära baracker utanför muren. Porten låstes på natten och öppnades igen på morgonen.

Under perioden 1621–1710 var Riga en viktig del av det svenska riket. Porten byggdes alltså under svensk tid och användes av svenska soldater. En känd sägen säger att en ung kvinna blev inmurad här levande som straff för att hon hade en relation med en svensk soldat.

DE TRE BRÖDERNA

Den sista sevärdheten jag hann med innan det var dags att åka tillbaka mot flygplatsen var husen som kallas De tre bröderna. Det är tre sammanbyggda medeltida bostadshus som visar hur Riga utvecklats över tid. Husen ligger på gatan Mazā Pils i gamla stan, och byggdes i slutet av 1400-talet (nummer 17), i mitten av 1600-talet (nummer 19) och i slutet av 1600-talet (nummer 21).

De tre bröderna visar också hur Riga påverkades av handelskontakter runt Östersjön, särskilt med Tyskland och Nederländerna. Det första huset är uppfört i en enkel gotisk stil, det andra i en mer dekorativ nederländsk renässansstil och det tredje i en elegant barockstil. Det finns en legend om att tre män ur samma familj byggde husen, men detta har aldrig kunnat bekräftas.

Mitt flyg tillbaka till Stockholm skulle gå klockan 19.25 och tack vare tidsomställningen skulle jag landa på Arlanda bara tio minuter senare. Jag tog buss 22 tillbaka mot flygplatsen, visserligen lite trött i benen men ändå full av energi efter två härliga, upplevelserika dagar. Riga är definitivt en stad värd att återvända till.

LÄS MER: